|
"Slut till dina öron - Musik i heliga Birgittas fotspår."
Ett program som tar med publiken på den heliga Birgittas färder horisontalt genom jordens länder och vertikalt genom himlasfärerna, allt detta med hjälp av helgonets egna ord och musik från hennes tid. läs mera här
"Ce moys de may - I denna månad maj"
- innehåller musik som hyllar vårens ankomst och speciellt månaden maj. I sångerna finns ingen hejd på hur härligt allt plötsligt blir: blomsterprakt, alla bekymmer flyr, fåglar sjunger, ibland är fågelsången t.o.m. inkomponerad i musiken (600 år före Messiaen!), och naturligtvis är maj också kärlekens förtrollande tid! läs mera här
"O in Italia"
Italiens stora författare, Dante, Petrarca och Boccaccio, skapade under medeltid en litteratur på det italienska språket. Musiker och diktare inspirerades att skapa en italiensk musik. De äldsta sångerna på italienska är sakrala, s.k. laude, fromma lovsånger. Den världsliga musiken var ofta virtuos, en ansenlig repertoar finns av tonsättare som Francesco Landini och Jacopo da Bolgna. Även instrumentalmusik finns bevarad från 1300-talets Italien, rikligt förekommande i programmet! läs mera här
"Den bakvända visan - Medeltida musik kors och tvärs".
Programmet har som tema den lekfulla medeltiden. De medeltida tonsättarna var fulla med ofog och skrev musik i cirkel, musik som kan spelar både fram- och baklänges, och musik som tankenötter med dolda lösningar! läs mera här
Beväpnade män och fagra jungfrur
Här tar Laude Novella steget in på 1400-talet med musik av bl.a. Guillaume Dufay och Robert Morton. Programtiteln skvallrar mycket riktigt om att sångerna handlar om hövisk kärlek, här beskriven i krigiska termer. Kanske inte så underligt med 100-årskriget rasande mellan England och Frankrike. läs mera här
Alla helgon - Musik till de heligas ära
Heliga personers levnadsöden och övernaturliga händelser var något som intresserade medeltidens människor, och det märks inte minst på all musik till de heligas ära som finns bevarad till våra dagar. Den nya nordiska kristna kyrkan behövde inte länge nöja sig med underverk utförda av heliga män och kvinnor i utlandet, utan fick snart sina egna heliga, såsom Olav, Birgitta, Henrik, Knut, Magnus m.fl. läs mera här
O rosa bella -
De mycket kreativa italienarna fick i mitten av 1400-talet en svacka i sitt musikskapande - ja, det blev nästan tyst på de italienska kompositörerna mellan 1420, då Ars Nova-perioden anses vara slut, och frottolans uppdykande i slutet av seklet. En venetianare, Leonardo Giustiniani (1387? -1446) politiker men också poet, musiker och tonsättare, är ett undantag. Likt antikens musiker framförde Giustiniani sin poesi till eget ackompanjemang av lira da braccio, harpa, viola da braccio eller luta. Giustiniani skrev en av de mest berömda dikterna från medeltidens Italien, O rosa bella, en dikt som tonsatts många gånger genom historien, från 1400-talet fram till våra egna dagar. läs mera här
Piae Cantiones -
Piae Cantiones är en skolsångbok som trycktes 1582, med en repertoar avspeglande den som användes i svenska skolor vid den tiden. Mycket av musiken är dock äldre än så, med djupa rötter i medeltiden. Många sånger kan hittas i andra samlingar runt om i Europa, men påfallande många är unika för Piae Cantiones och kan kanske betraktas som ”nordiska” skapelser. Vissa sånger sjungs än idag och är välkända för en kyrkobesökare, men Laude Novella har också de okända, knappt sjungna sångerna med i sitt program. Sångerna har översatts till svenska av Birger Bergh & Anders Piltz. läs mera här
O tempo bono – Musik alla napolitana
O tempo bono, Ack du glada tid, skaldade Francesco Galeota, verksam vid det neapolitanska hovet på1470-talet. Neapel var under 1400-talet en mycket viktig stad, och vad musiken anbelangar kan en hel rad stora namn knytas till staden: Marchetto da Padua, Philippe de Vitry, Tinctoris, Gaforius… Laude Novella tar det mesta av programmets musik ur en 1400-talshandskrift med nära anknytning till det neapolitanska hovet, Montecassino 871. Det blir också inslag av äldre musik, med anknytning till drottning Johanna, samma Johanna som heliga Birgitta och hennes söner besökte. Philipoctus av Caserta, var nära knuten till drottningen, han var tonsättare och teoretiker, och har kallats ”pionjär inom den synkoperade stilen”, vilket tydligt kan höras i hans kompositioner. läs mera här
Ekon från Poltava
Svensk-rysk musik med anknytning till stridigheter, inte minst slaget vid Poltava (1709). Musik använd som propaganda, av svenskar mot ryssar, av ryssar mot svenskar, musik skriven av svenska krigsfångar i Sibirien, sånger om Mazepas öde, fredskantater… Programmet är frukten av ett svenskt-sibiriskt samarbete, inlett redan år 2000 mellan den sibiriska ensemblen Insula Magica och Laude Novella. Sånger på ryska och svenska samt instrumentalmusik. läs mera här
Vergine bella – Musik kring Francesco Petrarca
Det finns bara få spår av tonsättningar till Francesco Petrarcas texter från hans egen livstid (1304-1374), om det överhuvudtaget har funnits. Il Canzionere består som bekant till stor del av sonetter, och det kan vara en förklaring till att det skulle dröja ända till sekelskiftet 1500 innan komponisterna på allvar fick upp ögonen för hans poesi. Men vi har ännu 1300-talstonsättaren Jacopo da Bolognas sättning av Petrarcas madrigal Non al suo amante. Mot slutet av 1400-talet blir plötsligt Petrarcas poesi ett föredöme för alla poeter, och 1501 kommer den första tryckta utgåvan av Il Canzionere ut, som f.ö. kom att följas av 160 utgåvor under 1500-talet! Musiken i ropet i Italien vid denna tid, frottolan och senare madrigalen passade utmärkt till Petrarcas texter. I Mantua funderade Isabella d’Este och hennes vänner på vilka texter av Petrarca som bäst passade sig att tonsätta, och Bartolomeo Tromboncino och Marco Cara fick i uppdrag att skriva musik till ett flertal Petrarcatexter. I programmet framför Laude Novella ett urval charmanta sånger till Petrarcas texter, ackompanjerade av luta, harpa, lira da braccio mm. läs mera här
Fioler förr och nu – En succéhistoria
Sedan de första stråkarna dök upp för 1100 år sedan har fiolinstrumenten gjort en remarkabel succé. De samtida arabiska teoretikerna kritiserade det nya spelsättet: att med hjälp av tagel få de uppspända tarmsträngarna att svänga. Trots det spreds stråkbruket från Centralasien och var redan på 1100-talet allmänt och populärt i hela Europa. Den medeltida fiolen, fiddlan, genomgår en utveckling i flera steg, och redan på 1530-talet kan man på italienska målningar känna igen formerna av vår moderna violin. I programmet presenterar Per Mattsson tämligen subjektivt en fiolernas historia som väl sällan setts, eller sällan hörts! Musicerande varvas med fakta, personliga reflektioner och erfarenheter på ett lättsamt och lärorikt sätt. läs mera här
Medeltid i skolan
Också konsertverksamheten i skolan ligger ensemblen varmt om hjärtat. Med programmet "Medeltid i skolan" förflyttar klassen och musikerna sig, i workshopform med hjälp av enkel rekvisita, snabbt bakåt i tiden. Där kan man stöta på pestens offer, helgon och pilgrimer, man får höra lekarens jordnära musik och prov på himmelsk klang från ett svenskt kloster. läs mera här